Share on Facebook

Share on Facebook

Share on Facebook

Jag hittade den här gamla filmen. Spelet som vi gjorde under Experience Technology modulen!

Share on Facebook

Idag var jag på Hyper Island. Min gamla skola, som jag spenderat så otroligt mycket tid på dom senaste 2 åren. Jag kom tillbaka dit idag som en främling, visste inte koden till entrén, kom knappt ihåg vilken våning det var och satt ute i lobbyn och väntade som en annan vilsen besökare. Jag såg inte en enda person som jobbade där under min tid. Istället blev jag mött av en främling som frågade artigt om jag ville ha kaffe? te? Lite konstigt.

Jag var där för att prata om filmen jag producerat för Hypers räkning medans jag var borta i NY. Charlotte, som är Marketing Directooor på Hyper, hade gett mig uppdraget och till min stora lättnad var hon so far nöjd med resultatet. Det skall bara finslipas och kortas ner lite grann som hon uttryckte det. Kul! hon gillar det, nu kan jag gå loss lite mer. Låta kreativiteten jobba på högvarv och sluta bråka med förnuftet så mycket. Jag lägger upp en liten preview. Observera att jag använde en HDkamera och min location var NEW YORK…det kunde inte bli annat än snyggt.

Sen fick jag följa med på förhandsvisning av SEX AND THE CITY 2. Jag gillar att Carrie Bradshaw ligger hemma i soffan med sin man, kollar på tv, wearing a ball gown. Ungefär så realistisk var den filmen..men ändå underhållande.

Senare på kvällen gick jag och Karin för att möta upp Jennifer på “ett litet hak” för  att dricka vin och tala om livet. Älskar att tala om livet med tjejkompisar. Känns som ett bättre träningspass för mun, huvud och händer( jag gestikulerar gärna när jag pratar). Efteråt känner man alltid sig så nöjd, som att man kommit med nya insikter, lärt sig något nytt om varandra och bondat än lite mer. Livet är fint! tänker man förnöjt innan man somnar in till ljudet av kylskåpsbruset.

Share on Facebook

Share on Facebook

Fast nej. Vem vet vad jag gör om 10 år? En Era är enligt den geologiska tidsskalan några miljoner år. Och det enda från mig som lever så länge kanske är det här blogginlägget. Men jag kommer iallfall bli så gammal att jag kommer skrocka högt för mina barnbarn att; “På den tiden, då, då hade vi facebook”.

Jag är 23 år gammal. Jag har gått Digitala Medier på Hyper Island i Stockholm. Jag har svettats, lödat, surat, fattat noll, inset, gjort om, gjort rätt, sovit i en beanbag, strulat, åkt till finland, börjat twittra, slutat twittra, börjat blogga, slutat blogga, haft prestationsångest, blivit kaxig, fått en praktikplats och två praktikplatser, gjort reklam, dissat reklam, klippt casefilm, vunnit en penna i Oneshow, åkt till NY, målat en graffitivägg i Berlin och ja just, jag har fått ett jobb.

Med vackra ärr i själen, och luft i mina  lungor! börjar jag på måndag som Digital AD på Le Bureau! Mamma är så stolt, pappa glad över att slippa ge mig veckopeng och jag, jag älskar redan mitt nya jobb.

Efter att ha spenderat 6 månader som praktikant, först på Le Bureau och sedan Forsman & Bodenfors, känner jag mig egentligen inte alls redo att börja jobba. Men som sagt:”If it doesn’t scare me it’s not interesting enough”. Jag träffade min första kund idag. Jag var väl blodröd i ansiktet varann minut, nervös, säger jag rätt grejer? Vad förväntas jag säga? Men sen märkte jag att kunden gillade mig. YES! jag har fått tilbaka förmågan att charma folk. Hello old friend, where have you been. Så på fredag eller måndag skriver jag på mitt anställningsavtal, som jag är mycket nöjd över, och funderar redan över vilken dator jag skall köpa på byråns räkning. Mac eller PC? just kidding.

Share on Facebook

Det här minns vi. Fyra underbara dagar i Berlin, där graffitimålningen med kollektivetlivet blev till.

A big THANK YOU to our sponsors!

Read more:

http://www.gatukonst.se/?s=hyper+island

http://www.iloveiou.se/index.php?s=hyper+island

http://www.kollektivetlivet.se/

Share on Facebook